|
Honung, är det bara en biprodukt?
Nästan alla församlade på Midgård hade någon gång blivit stucken av ett bi,
denna bevingade naturens nyttiggörare som sannolikt alla, trots den smärtsamma
upplevelsen, uppskattar för sin honung. Dessa våra flitiga vänners historia går
långt tillbaka i tiden och deras insektsartade släktingar fick vingar och kunde
flyga omkring i ett ganska fritt luftrum ovanför dinosaurier och direkta
marklevande fiender. Det var dock först i samband med blommornas utveckling
under kritaperioden (mer än 65 miljoner år sedan) som de flygande insekterna
fick ett dramatiskt uppsving. Och man har gjort fynd som visar att biets
historia går tillbaka c:a 40 miljoner år. Det var sannerligen en dramatisk
introduktion som Sven Ockborn gav vid kvällens föreläsning. Och biet ger oss
inte bara produkter i form av honung framhöll Sven, nej den största
samhällsnyttan gör biet som pollinerare. Man har beräknat att denna bitjänst kan
värderas till c:a 3 miljarder per år i Sverige, dvs. c:a 6 % av värdet av den
totala jordbruksproduktionen.
 Mats Göransson gav som sig bör de mer byggnads- tekniska beskrivningarna av
biets hemvist. Hur biet utnyttjar håligheter i träd för samhällsbygget och
samling av honung och hur våra stenåldersförfäder skattade, inte utan besvär
dessa samhällen. Det här var rena snabbmaten då man förtärde allt i honungs-
kakan som innehåller såväl proteiner som kolhydrater och fett. Men varför gå
lång väg för att skatta honungen när man kunde kapa stammen och ta hem samhället
till byn. Och här har vi vår första prototyp till bikupa. Sedan berättade Mats
hur man steg för steg förändrat och förbättrat denna naturliga ursprungskupa
till de modärna kupor vi har idag. Har berättade också att då det framför allt
var lärare och präster som i inledningen var mest engagerade i biodling var det
också dessa (inte minst prästerna) stod för utvecklingen av bikupan. Såväl Sven
som Mats är engagerade i Norra Åsbo biodlarförening och det kan i detta
sammanhang påpekas att denna förening bildades i Röstånga skola 1894 på
initiativ av lantbrukaren och bokbindaren Johannes Andersson och folkskolläraren
Olof Nilsson. (det har också berättats (Nils Sonesson) att bikupor stod
uppställda längs muren mellan skolan (Röstånga nr 10) och kyrkan).
 Sedan följde en mycket trivsam ”växelsång” mellan dessa bi- och
honungsexperter. Sven visade upp en blommande kvist från murgröna och framhöll
att denna växt är den sista som bina besöker innan vintervilan. Han visade också
upp en hasselkvist och påtalade hur viktigt det var att bina tidigt på våren
hade växter att samla pollen från då drottningen börjar bli aktiv av den
stigande kuptemperaturen. Då han sedan påstod att man under säsong inte behöver
besöka bigården mer än var 7:e till 10:e dag, undrade hans fru Anita varför han
och grannen Göran (också expert på biodling) besöker den gemensamma bigården 3
gånger per dag. Någon har sagt att ljudet av surr från bikupan motverkar
depression och kanske har olika biodlare olika uppfattning om doseringen.
Alltnog biodlare är ju vänliga och glada människor så kanske är också surret
från kuporna en hälsobringande produkt från bina.
Så berättade Sven om binas samexistens med olika bakteriestammar och att man
definierat minst 12 olika, varav de flesta är mjölksyrebakterier. Den
bearbetning (fermentering) av födan som bina intar är till stor nytta för binas
hälsa och även vi människor tar del av samma princip genom att konsumera
fermenterade produkter men också inta produkter som är berikade med levande
stammar av fermenterande bakterier (exempelvis yoghurt). Mats visade upp en burk
som innehöll bivaxsalva som han egenhändigt tillverkat. Han berättade att för
5000 år sedan i det antika Egypten fanns det mer än 900 olika recept på olika
medikamenter och av dessa innehöll c:a 500 också honung. Bivaxsalvan hade Mats
tillverkat av bivax, olivolja och honung. Med viss stolthet berättade han att
vaxet är s.k täckvax dvs. helt nyproducerat ”jungfruvax” helt fritt från
föroreningar, olivoljan är kallpressad ”extra virgin” och honungen kommer från
årets första skörd framställd av nektar från bl.a. lönn och vitsippa. Med ett
sådant innehåll är salvan garanterat verksam och skall användas mot småsår,
torrsprickor, lätt eksem mm. Kan även användas som mustaschvax, en information
som Sven uppmärksammade.
Kvällen avslutades till stor förnöjelse med ost- och honungsprovning. Till
honungen och ostarna serverades grönt te och det hela blev en sällsynt fin
anrättning. Sedan följde livliga diskussioner kring kaffe med hembakade bullar
och alla c:a 40 deltagarna trivdes i den honungsberikade atmosfären.
| 
