Tillsammans skapar vi RöstångaBygdens kulturutbud!

Insekternas skafferi

På frågan hur man kan veta att en blomma innehåller nektar är svaret: titta var fjärilarna sitter. Dessa vackra blombesökare behöver ju inte samla in någonting för att dra hem till sina avkommor.

Vill du bli medlem?

Ta kontakt!

 

e-post:

 

kontakt@rbkultur.se

 

 

 
 

Insekternas ”skafferi”

 

Årets träff, den 29 augusti, i ”Olgas trädgård” blev en fortsättning på förra årets tema om växter och pollinering. I år var tonvikten lagd på vad trädgården kan bjuda olika pollinerare så här i slutet av sommaren/början på hösten. Det börjar nu bli tradition att träffas, trivas, diskutera över ett tema och så avnjuta den lika traditionella svampsoppan. Årets träff var riktigt välbesökt och de flesta närvarande tänkte nog i första hand på honungsbin och humlor som pollinerande trädgårdsmästare och kanske inte så mycket på andra medarbetare som solitära bin, blomflugor och fjärilar.


Honungsbina är ju erkänt duktiga pollinerare men deras arbete mäts kanske bättre i större odlingar, då de oftast går på dragväxter (t.ex. raps och vitklöver), än uppehåller sig vid trädgårdens blomlister. Även linden är en dragväxt och Olga har nog fått fint bidrag från Lennart och Ullas magnifika lind till sina honungskakor. I slutet av augusti finner vi bin på nektarrika blommor som kattmynta, kärleksört och lavendel. Så här års kan honungsbina också samla in ansenliga mängder av så kallad honungsdagg, en förskönad omskrivning för bladlushonung, från mera anonyma ställen bland trädgårdens träd. Bladlössen biter hål på bladen och suger i sig växtsaft men tar endast till sig aminosyrorna i saften och låter det mesta av sockret passera tarmen och bilda små droppar på bladens ovansida. Trädgårdens blommor kan dock inte alltid räkna med att bli besökta av honungsbin. Inte alltid finns trädgården inom ett bisamhälles flygsträcka men denna avsaknad av honungsbin har i regel mycket liten betydelse för trädgårdsväxterna.


Alldeles intill Olgas två bikupor fann vi tydliga spår av en annan grupp pollinerare, solitära bin, som är av stor betydelse för trädgårdsväxterna. Som namnet anger bildar de inte samhällen utan honan bygger ett bo på sensommaren och lägger ägg i boet. Sedan samlar hon pollen som hon lägger intill äggen varefter hon dör och den kläckta larven övervintrar sedan som larv eller puppa och bildar sedan en ny generation nästkommande vår. De solitära bina finns i c:a 287 arter i Sverige och de är inte ”dragbin” utan de flesta arterna går på ett stort antal växter utan speciell preferens. Detta gör dem till goda tjänstgörare i våra trädgårdar.
Lite längre bort i trädgården sitter några stora jordhumlor och ”slödricker” av nektar från bolltistelblommor. Det är några humlehanar som sitter och inväntar att någon förbiflygande hona skall locka deras uppmärksamhet. Borta på kattmyntan håller några små jordhumlor till. Jordhumlan är en social insekt som bygger ett samhälle. Under hög- och sensommaren ligger de små arbetarhumlorna i för att föda upp honor som sedan skall para sig med humlehanarna, t.ex. de på bolltistlarna, för att sedan, efter en lång övervintring långt ner i en grävd håla i marken, när våren kommer, som de enda överlevande i det gamla samhället börja bygga upp ett nytt samhälle kanske i ett gammalt sorkbo i trädgården. Just nu tillhandahåller trädgården pollen i höstanemoner och rosor (alla hade säkert hört ljudet då humlorna skakar loss pollen i blomman) och nektar i lavendel och kattmynta.

 


Här handlar det om att se trädgården ur insekternas perspektiv.

 

På frågan hur man kan veta att en blomma innehåller nektar är svaret: titta var fjärilarna sitter. Dessa vackra blombesökare behöver ju inte samla in någonting för att dra hem till sina avkommor. Så de blombesökande fjärilarna dricker endast nektar för sitt eget energibehov. Efter parningen lägger ju fjärilshonan sina ägg på sin speciella värdväxt och sedan sköter den kläckta larven resten. Dock skall man inte glömma att i trädgården erbjuda lite av en ”barnkammare” för att underlätta för fjärilarnas avkomma. Nässlor är värdväxt för flera fina dagfjärilar och även krasse är ett bra exempel på värdväxt.

 

Den vackra blomflugan som gör stor nytta i trädgården.

 

Faktiskt kände nästan alla till blomflugorna och inte ett ont ord fälldes om dessa insekter trots att de i dessa tider uppträder i stora mängder och många irriteras på dem. Dessa något getinglika insekter är riktigt duktiga pollinerare och besöker mer frekvent andra växter än övriga insekter. Blomflugornas larver är rovdjur och lever gott bland bladlöss eller i ett myrsamhälle, men kan också leva på nedbrutna växter mm. Blomflugorna kan få upp till 3 generationer under en säsong och blomflugan övervintrar som puppa. Nu i månadsskiftet är det framför allt astrar som besöks av blomflugorna (har endast pollen) och lagom till träffen här i Olgas trädgård hade dessa otroligt vackra blommor slagit ut i alla sina färger.


Så äntligen blev det dags för en riktig svampsoppa på Karl Johan, hämtad från Vikbolandet i Östergötland, där vädret varit gynnsamt och sett till att dagens träff fick ett fint slut. En underbar kväll med fortsatt intensiva diskussioner och därtill allt från poesi till dråpliga historier . Precis som det skall vara en skön kväll i slutet av augusti.

 

Gunnar Andersson

 

Copyright 2008 Kulturföreningen
  Till arkivet - alfabetiskt register

Start

Kulturnyheter

Verksamheten

Arkivet

Om föreningen

Kontakt